Home again

Ja men se på fan, jag tog mig tillbaks till lilla Järbo. Har varit hos Sofie i hela nio dagar denna gången och haft det helt underbart kul. (men som senare slutatde lite tråkigt, men kommer till det lite senare i inlägget)

Ja nu ska vi se vad vi ska börja med. Jag kanske inte är den bästa planeraren i Sverige och dum som man är bokar jag resan upp till Luleå en dag som Sofie jobbar :P hehe.. kändes nog inte allt för kul att köra ca 14 mil efter en förmiddag med jobb och slit. Men det är jag i ett nötskal det. Blev inte så mycket mer gjort den dagen, lite fika, pratade en del och myste. Nästa dag var det utflykt till Sunderbyns sjukhus. Sofie hade bokat träff med nålen, nu kanske du tror att det är den där nålen som alla tar i dessa dagar men inte då. Denna nål innehöll något som Sofie inte tål, nämligen något ämne från pollen. Alltså hon är allergisk mot pollen och en hel del andra saker och får sprutor som man hoppas ska få bort vissa av dessa allergier. Så jag fick följa med och vara någon form av stöd, fast det hade inte behövts när jag såg hur lugn och orädd Sofie var. HAHA nog jag som blev mer rädd än hon när jag fick se nålen tryckas in i armen på henne. Doktorn sa till och med att jag fick sitta ner om jag tyckte att det var obehagligt, men det gick bra som tur var :P Var iväg och såg tredje delen av Stig Larsson filmerna. Riktigt bra var den. Men innan det så var vi iväg och åt middag. Sofie bjöd eftersom jag fyller 23 snart och det var ju inte dåligt, men kunde inte sluta ha dåligt samvete över det. Kändes fel på något sätt. Men men det var supermysigt och trevligt. Söndags var vi iväg och spelade lite korpbowling :) haha det gick inte så bra för mig dock, men ökade i varje serie och det kändes ju en aning bättre efteråt. Men det var helt underbara 9 dagar i alla fall.

Som sagt åkte hem idag och kände på mig att något inte kändes bra. Sofie hade verkat så tillbakadragen under min vistelse. Så jag frågade henne hur hon ville fortsätta, om hon ville fortsätta träffas som vi gör och fick svaret att hon inte ville ha ett sånt förhållande. Jag kände mig så jäkla dum i just det ögonblicket.. haha.. gud! varför ska jag bli så jävla kär i en flicka på så kort tid. Jag är så naiv som hoppas att saker ska fungera när det finns så stora skillnader. Aja, men jag känner ingen vrede eller så. Mer ledsen över att det inte gick som jag hade hoppats. Men HON är en sån jäkla god och glad tjej som jag inte vill tappa kontakten med. Jag hittade inte kärleken, men jag fann en vän. <--- Flög upp i huvet, vet inte om det är något nån har skrivit förut eller om det bara var nå smörj som dök upp i min sorg :P haha.. ne då, nog ska det dyka upp nått nån gång. Märker att det börjar spåra ur en aning nu så det är nog dags för mig att försöka sova.

Ta hand om dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0